Hatchet

Titel: Hatchet
Genre: Slasher
Regissör: Adam Green
Skådespelare:

Joel David Moore
Tamara Feldman
Deon Richmond
Mercedes McNab

Produktionsår: 2007
Förpackning: 1 Disc DVD Keep Case
Speltid: 83 min.
Textning: Svenska, Finska, Norska
Tal: Engelska
Extramaterial:

Trailers

Distributör: Noble Entertainment
Butik: Darkdisc
UPC-kod: 7350019704387
Skribent: Björn Pettersson

HANDLING
Halloweenfirandet i New Orleans är i full gång och festligheterna avlöser varandra. Ben är dock inte så överförtjust i all partajande, utan drar istället med sin motvillige polare Marcus på en guidad båttur ut i ett träsk som sägs vara hemsökt. Enligt legenden ska den svårt missbildade Jason Crowley ha brunnit inne i sitt hem som barn, och vissa nätter hörs hans röst fortfarande, desperat ropandes på sin far. Ben och Marcus tar till en början historien med en rejäl nypa salt, men när båten de åker med går på grund visar det sig efter hand att saker och ting inte är riktigt som de borde. Delar av sällskapet från båtturen dör under de mest brutala former, samtidigt som de övriga febrilt letar efter en väg bort från träsket. Kommer de att hinna, eller blir denna natt deras sista?

AUDIO / VIDEO
Trots att ljudet ”bara” levereras i Dolby Digital stereo (man blir ju skrämmande ofta bortskämt med 5.1 i dessa dagar) så fungerar ljudeffekterna riktigt bra. Dialogerna hörs även de med all önskvärd tydlighet och volymen ligger på en behagligt jämn nivå, så jag hittar inget att klaga på. Visst hade ett rekorderligt DTS-ljud suttit som en smäck, men man kan ju tyvärr inte få allt.

Även bilden är bra, skarpt och tydligt blir det uppenbarligen med anamorfisk widescreen 16:9 och jag är inte den som klagar på det. Vad som däremot kan tyckas lite märkligt är ljussättningen. Större delen av filmen utspelas i ett träsk på natten, men att månljuset alltid skulle ligga i perfekt vinkel för att belysa de stackars utsatta karaktärernas oplanerade flykt känns lite väl bra. Lite mer smuts och mörker hade inte gjort något, det känns lite för putsat för min smak. Men klart och fint är det förvisso, så jag ska väl inte gnälla för mycket.

EXTRAMATERIAL
Tre trailers är det enda vi bjuds och de går dessutom inte att komma åt via menyn, utan går automatiskt igång när man startar filmen. Först ut är RAMBO, som är så hård, våldsam och brutal som du någonsin kunnat önska dig. All form av logik, dialog och stämning är bortrationaliserat till förmån för kopiösa mängder våld. Årets actionrulle alltså.
Näst på tur är RIVER QUEEN som verkar vara något slags historiskt drama vars alldeles för långa trailer inte gör mig ett dugg sugen på att se själva filmen. Den verkar vara alldeles för melodramatisk för min smak.
Sist ut är en fransk rulle som heter THE SNAKE och som verkar vara en skapligt spännande action/thriller, varken mer eller mindre.

SAMMANFATTNING
Omslaget deklarerar på två ställen att det rör sig om ”Old school American horror” och ingenting annat. Ganska kaxigt kan jag tycka, även om jag mest blir fundersam. Är tanken att HATCHET ska kunna mäta sig med gamla pärlor som THE TEXAS CHAINSAW MASSACRE, FREDAGEN DEN TRETTONDE och HALLOWEEN, som iallafall jag anser vara några av den gamla skolans bästa rullar? Om så är fallet är jag inte med på noterna. HATCHET är inte i närheten av den känsla och nerv som dessa gamla klassiker besitter, den känns mer som en något medioker – men utan tvekan sevärd – skräckis. Varken mer eller mindre. Men det kanske är det som menas med ”Old school American horror”? En lagom enkel rulle med en obligatorisk bröstscen, rikligt med blod, ett gäng dumma skämt, samt en galen snubbe som mördar allt i sin väg. För det har ju onekligen producerats ett antal sådana filmer de senaste decennierna i det stora landet i väst…
Jag ser dock inget negativt i en simpel slasher, snarare tvärtom. Den här typen av film är ju den ultimata underhållningen de dagar man suktar som mest efter något halvkorkat och blodigt! HATCHET lär ju varken vinna Oscars eller analyseras något nämnvärt, men den fyller sin funktion, och gör det dessutom bättre än många andra filmer i samma genre. Visst kan man gnälla på en del saker som kunde gjorts LITE mer originella, till exempel Jason’s utseende, som definitivt inte känns som något nytt. Däremot hans namn tolkar jag som en stilfull hint till Jason ifrån FREDAGEN DEN TRETTONDE-filmerna samt Aleister Crowley, som skrev den sataniska Bibeln. Om min tolkning sedan stämmer eller inte har jag naturligtvis ingen aning om.
Även skådespeleriet sviktar i övertygelse på sina ställen, men det kompenseras å andra sidan med rejäla mängder blod. Jag ser alltså ingen anledning att klaga, det är ju trots allt inte för dialogens skull man ser en film som HATCHET. En rolig detalj är att Robert Englund gör en liten, men nog så välspelad, biroll i filmens början.

Sammanfattningsvis så skulle jag vilja tona ner hypen för den här filmen en aning. Innan jag såg HATCHET hade jag hört hur bra och blodig den skulle vara, men den lever inte riktigt upp till mina förväntningar, och det är framför allt riktig känsla och nerv jag saknar. I övrigt har HATCHET det man kan önska: blod, bröst, blod, en galen mördare, samt ännu mer blod. Jag tror att filmen hade setts med mindre kritiska ögon, och därmed hade blivit mer uppskattad av mig, om den inte hade utgett sig för att vara något utöver det vanliga. En bra och blodig slasher är vad det är, kort och gott.

3 saker jag lärt mig efter att ha sett HATCHET: