THE MIST

Titel: THE MIST
Genre: Drama, Skräck, Sci-Fi, Thriller
Regissör: Frank Darabont
Skådespelare:

Thomas Jane
Marcia Gay Harden
Laurie Holden

Produktionsår: 2007
Förpackning: 2 DVD Disc Slip Case
Speltid: 2 tim 46 minuter
Textning:

Svenska
Norska
Finska

Tal: Engelska
Extramaterial:

Disc 1 – Director’s commentary
Disc 1 – Deleted scenes with optional commentary
Disc 1 – Webisodes
Disc 1 – A conversation with Stephen King and writer/director Frank Darabont.
Disc 1 – Drew Struzan: an appreciation of an artist
Disc 2 – When darkness came: The making of the Mist
Disc 2 – Taming the Beast: The making of scene 35
Disc 2 – Monsters among us: A look at the creature FX
Disc 2 – The horror of it all: The visual FX of the Mist

Distributör: Noble Entertainment
Butik: Darkdisc
UPC-kod: 7 350019 706916
Skribent: Peter Tjärnberg

HANDLING
David sitter och målar när en kraftig storm kommer. Efter stormen ser han och hans familj över förödelsen på deras tomt. De ser ut över sjön och ser en tjock dimma sakta komma över bergen. Utan att tänka mer på det åker David och hans son in till stan för att köpa mat och utrustning för att kunna laga deras hus. Medans dom står och handlar kommer en blodig och skrikande man från dimman, som nu kommit in till staden. Sakta börjar allas mentala styrka testas medans folk börjar dö och en domedagspredikande kvinna försöker förgifta alla att tro att det är Guds hämnd på mänskligheten.

”Med dimman kommer blod och skräck som verkar omöjlig att fly från.”

AUDIO / VIDEO
Med filmens Dolby Digital 5.1 ljud följer ljudet hand i hand med bildkvaliteten. THE MIST har rent ljud vare sig det är dialoger, skrik, eldknaster eller klickande små fotsteg av små spindlar. Jag kunde inte se några direkta ljudmissar, så om det fanns några var de bra gömda.

THE MIST kommer i (1.85:1) 16:9 Anamorphic WideScreen och givetvis är bildkvalitén hög. Med en budget på $18 miljoner skulle det inte tillåtas något annat. Både disc 1 och 2 har en jämn fin skärpa. Den svart/vita versionen (disc 2) har visserligen inslag av svagt gult i vissa lägen, men som ovan svart/vit åskådare vet jag inte om detta är normalt. Jag kan inte se några direkta konstigheter på bildkvalitetsfronten. Man får inte heller glömma att med en film som i större delen utspelar sig i dimma är det svårt att skrika filter eller skärpa. Färgen på originalfilmen är utan anmärkning, särskilt elden är ser riktigt bra ut.

EXTRAMATERIAL
På Disc 1 får vi njuta av em Director’s commentary där Frank Darabont, men även andra, pratar om alla scener, upplägg och platser m.m. under hela filmen. Han pratar om hur han lånat props från kända vänner och hur vissa scener och klipp flyttats runt för att få bättre flyt. När det gäller filmens slut så berättar han att han hittade på slutet själv utan att berätta det för Stephen King som fick veta det senare. Allt efter att dom båda retats och skämtat om hur dom skulle ordna slutet. Man lär sig faktiskt massor av hur dom tänkt och hur de spelat in filmen, vart de använt grön bakgrund och vad de var ute efter i scenerna, även i känsla.

Deleted scenes with optional commentary (14:45 min)
Det finns 8 borttagna scener man kan se på, antingen en i tagen eller samtliga på en gång. Även här kan man få bakgrundssnack av Frank Darabont, precis som under filmen. Däremot finns ingen textning. Ingen av scenerna är händelsescener med dimma eller monster utan är informationsuppbyggande scener.

Webisodes (Welcome to the Mist-set, 3 stycken, sammanlagt 10:15 min, ingen textning)

Frank Darabont visar scenen hur dom spelar in jordbävningen. Han pratar med en hyllvältare som är skaparen till serien ”Goone”.
Detta avsnitt visar dom hur dom spelade in scenen där en karaktär snubblar över en hink tändvätska och börjar brinna.
Sista webisodes visar en scen i apoteket när de tänder eld på en spindel.

A conversation with Stephen King and writer/director Frank Darabont (12:17 min)
Det är precis som rubriken antyder. De båda sitter och pratar om filmen och om hur de tillsammans omvandlat den lite under tidens gång. Vart, när och hur dom ändrat manus och spelat in olika scener.

Drew Struzan: an appreciation of an artist (7:32 min)
En kort dokumentär skulle jag vilja säga, om och av Drew Struzan. Drew har målat filmaffisch till bl.a. E.T, TILLBAKA TILL FRAMTIDEN och STAR WARS. Han berättar om hur han skapar sina tavlor, hur han fungerar i branschen och som person. Han berättar att han inte bara skapar konst för film utan att han även blivit en konststil.

På Disc 2 finn även en dokumentär med namnet When darkness came: The making of the Mist (37:24 min)
En lång tanke- och skapanderesa, skulle jag kalla dessa 37 minuterna. Frank Darabont, Stephen King och andra inblandade personer i filmen pratar om resan till starten av filminspelningarna och sedan tankarna och scenerna under inspelningarna. En sak man fick veta var att han tidigare stod mellan valet att göra THE SHAWNSHANK REDEMPTION eller THE MIST. Vid den tidpunkten valde Frank Darabont att göra THE SHAWNSHANK REDEMPTION.

Taming the Beast: The making of scene 35 (12:15 min)
12 scener i ett, är en kommentar, och den enda scenen Frank Darabont visste scen numret på. De visar monsterna och tankarna runt och om just scen 35.

Monsters among us: A look at the creature FX (12:54 min)
Här berättar de hur de tänkt och vad Frank Darabont ville ha gällande alla monster i filmen. Hur gör man när man vill visa monster lite mer utan att tappa skräckkänslan? Dom ville ha känslan av djur som kommit ”fel” och som inte är direkt overkliga. Man får se skisser, digitala bilder och skapandet av de färdiga monsterna. Slutligen får man se delar av olika sceninspelningar där monsterna är med.

The horror of it all: The visual FX of the Mist (16:11 min)
Handheld and documentary style, all the stuff that’s bad for FX”, är kommentaren i början av FX berättelsen. Man får se hur de löst de tekniska delarna under inspelningen. Upplägget, problemen, lösningar, dockorna, det digitala skapandet och inspelningssekvenserna i en enda stor kunskapsboll.

SAMMANFATTNING
Jag är en gammal Stephen King fan. Jag läser inte många böcker, vare sig nu eller tidigare i livet, men jag har läst sex stycken Stephen King böcker. Han har det mörka, han leker med människor och oftast är hans slut inte särskilt lyckliga. Hans fantasi tar honom oftast till ett verkligt eller skall jag säga verkligare slut.

När jag såg filmen hade jag en annan äldre version av dödlig dimma film i bakhuvudet, THE FOG. Ett problem är att den dessutom gjorts flera gånger om inklusive i svart/vitt.THE MIST är dock mycket mer avancerad och påkostad än THE FOG och har en ren monsterkänsla. Den tjocka täckande dimman gav en mystisk känsla men tyvärr tyckte jag att mystiken släpptes lite för snabbt. Ganska tidigt förstod och såg man att det var aliens eller monster i dimman. Kommentaren som kom nästan direkt i början av filmen, om att ett topphemligt militärprogram ARROW HEAD höll på uppe i bergen, gjorde att man anade direkt vad det handlade om. Människans eviga nyfikenhet som än en gång har skapat problem för Svensson på gatan.

Jag tycker filmen var välgjord men hade så klart några missar. Saker som att syranätet från en massa monsterspindlar slutar skjutas ut bara för att få igång en stämningsdialog och svängdörrar med glipor hindrar både dimman och småspindlar från att komma in. Jag gillar när man måste tänka till för att hitta missarna eller åtminstonde skall man märka att regissören försökt dölja dom.

THE MIST ligger i skräck genren men inget monster eller stämningsläge gav någon direkt form av skräckkänsla. Det enda skrämmande var att se hur folk pga sin rädsla bryter ner allt dom står för och letar efter en ”ledare” oavsett vem eller vad den ledaren står för. Filmen försöker visa hur formbar och svag människan är och jag måste säga att det lyckas filmen med. Det hela kändes äkta och sannolikt.

Det enda jag hade svårt för var att jag fick känslan av att jag sett vissa saker i andra filmer, lite av en deja vú känsla så att säga. Butiken dom är i tar mig tillbaka till filmen TREMORS, även om den butiken var en sliten liten minibutik byggd i trä. Monsterna var lite för dinosaurieraktiga och ljudet lät som om det tagits från filmen JURASSIC PARK. Även människans sätt att vara en värd åt nya monster kändes väldigt ALIEN. Självklart är det svårt att undvika tidigare gjorda saker, men jag kände att det borde gått att göra bättre.

Många delar i filmen fick mig att fundera och när filmen var slut hade jag inte fått några svar. Jag satt i soffan och tänkte:

-”Är alla monster livsfarliga?”
-”Kan dom bara leva i dimman eftersom dom inte fanns utanför?”
-”Stängde dom den påstådda portalen eftersom dom inte atombombade staden utan skickade ut tankers och fotsoldater?”
-”Reagerar dom på blod, ljus, lukt, vibrationer… vad?”

I det stora hela så tyckte jag om filmen, både upplägget och slutet. Det är inte det klassiska ”happy ending” slutet vilket garanterat hade förstört hela filmen för mig. Huvudrollsinnehavaren Thomas Jane verkar få roller där hans familj råkar ut för tragedier, såsom i ”The Punisher”, för att inte tala om korta-namn-filmer med ordet ”The” framför.

Omslaget säger Fear changes everything, och det lyckades dom visa i filmen till 100%.

Extra materialet i filmen är verkligen intressant och lärorikt. Det kändes nästan som en kurs eller ett klassrum för filmskapande. Efteråt ville jag installera ett 3D program på datorn, köpa en filmkamera och skapa en egen film. Ofta är extra material snabbt, ogenomtänkt och fattigt, om det inte är en storbudgetfilm förstås. THE MIST’s extra material är allt utom det och det gäller båda DVD skivorna. Det enda jag saknade var intervjuer på skådespelarna. Det skulle vara kul att se vad de tyckte, kände och hur de upplevde filmen.

Till sist vill jag utlysa en utmaning. På DVD fodralet står det att filmerna är 121 minuter och 124 minuter. Jag kunde dock inte se något ny scen när jag tittade på disc 2. När jag dessutom startade båda filmerna för att se den fulla längden från intro till sluttexterna så var båda filmerna exakt 2 timmar och 46 sekunder långa. Var är de förlorade 3 minuterna på disc 2?

När det kommer till Disc 2, som även är Directors Cut hade jag hoppats på mer blod, monster eller kanske ett annat slut men allt jag kunde se var att filmen är i svart/vitt precis som menyn är. Problemet med den svart/vita versionen var att den lilla Gore känslan som fanns försvann när blodet sprutade. Blod passar sig verkligen inte i svart/vitt. En till sak som föll var scenen i lagret. Den scenen såg för digital ut. Även färgversionen kändes inte helt rätt men som svart/vitt skar det sig ännu mer. Däremot gillade jag spänningsscenerna i svart/vitt. Dimman kändes bättre, svetten och skräcken kändes mer äkta och smutsig.

Om jag får välja mellan de båda versionerna så måste jag ändå välja den moderna färgversionen. En film som dödar och sliter människor i bitar måste ha blod, massor av blod och det kan bara njutas av i färg.

3 saker jag lärt mig efter att ha sett filmen: