Sveriges skräckfilmsportal – Swedish Gore Film Society


LONG TWILIGHT by swegore
12 april, 2009, 12:17
Filed under: Arthouse, Drama | Etiketter: , ,

LONG TWILIGHT

Titel: LONG TWILIGHT
Genre: Drama, Art House
Regissör: Attila Janisch
Skådespelare:

  • Mari Tögörcsik
  • Imre Csuja
  • András Fekete
  • János Katona
  • Gabor Mathe

Produktionsår: 1997
Förpackning: 1 DVD Keep Case
Speltid: 1 tim 8 minuter
Textning:

  • Svenska
  • Engelska
  • Franska
  • Tyska

Tal:

  • Ungerska

Extramaterial:

  • Filmografi
  • Trailers
  • Intervju

Distributör: Njutafilms
Butik: SubDVD
UPC-kod: 3387010014805
Skribent: Jan Kjellin

 

 

HANDLING
En professor i arkeologi befinner sig på landsbygden efter en exkursion till en gammal kyrka. Precis innan hemresan väljer hon att stanna till hos byns präst, som dock inte är hemma. Lyckligtvis väntar en buss på henne runt hörnet och hon kliver ombord för att resa hem. Men någonting stämmer inte. Chauffören är synnerligen otrevlig och det dröjer inte länge förrän hon inser att det här inte är någon vanlig bussresa, utan en obehaglig, drömlik odyssé genom ett nattlandskap som är oroväckande bekant på något sätt – om hon bara kunde sätta fingret på vad det egentligen är som inte stämmer…

 

AUDIO / VIDEO
Det första som slår mig är att undertexten är vit. Emellanåt är det svårt att hinna läsa texten, som är både svår att se och många gånger skymtar till alldeles för kort stund för att jag skall hinna läsa vad som sägs. Därtill får jag intrycket (dock utan att kunna ett endaste ord ungerska) att översättningen är slarvigt genomförd. Faktum är att jag tillfälligt bytte till den engelska textningen för att lättare kunna hänga med i handlingen.

Bildmässigt lider utgåvan av en del mystiska, gröna störningar som blinkar till ibland. Dessutom är filmen skräpig på det där öststatliga sättet som dels bidrar till känslan, men som också kan störa – det är ju trots allt en film som bara har 12 år på nacken och inte borde ha hunnit förlora alltför mycket i kvalitet. Omslaget kallar förresten bildformatet för ”widescreen”, men inte ens med god vilja kan jag bekräfta den uppgiften.

Dock är bildspråket vackert och suggestivt. Bilderna från inledningen med den lilla flickan som försvinner in i ett fält med solrosor står i underbar kontrast till det skitiga värdshus vår huvudperson besöker längre fram i filmen.

Ljudet i filmen är inte speciellt på något sätt. Soundtracket skapar en drömsk stämning och det är intressant hur filmen pendlar mellan de ljudsatta partierna och sekvenser med befintligt ljud. Dialogen är tydlig (för er som kan ungerska) och det presenteras i tvåkanals dolby. Men mer än så går egentligen inte att skriva om ljudet.

 

EXTRAMATERIAL
När jag skulle titta på extramaterialet, började jag med vad jag trodde var en intervju med Attila Janisch. Istället fick jag en underlig liten 10-minuters featurette om honom, med eftertexter och allt. Detta följdes av en treminuters intervju (även den med eftertexter) och sedan rullade DVD’ns tre trailers igång automatiskt och det var inte förrän vid andra trailern som jag förstod att jag höll på att se allt extramaterial i ett svep.

Men vi börjar med den s.k. intervjun (d.v.s. featuretten). Den är textad på engelska och har ett poetiskt, högtravande språk som gör det svårt att hänga med, inte minst eftersom det går rasande snabbt och bildar en fragmentarisk bild av Janischs filmskapande. Dock kommer den korta intervjun efter tiotalet minuter och räddar det hela. Inte för att vi plötsligt får en massa information, utan för att det äntligen blir sammanhängande och… normalt.

De tre trailers som följer med DVD’n är SHADOW ON THE SNOW, LONG TWILIGHT och AFTER THE DAY BEFORE. Samma filmer som lustigt nog råkar ingå i Njutafilms boxutgåva ATTILA JANISCH COLLECTION.

Den så kallade bio-filmografin utgörs av korta presentationer av – förutom regissören Janisch – manusförfattaren och parhästen András Forgách, skådespelarna Mari Töröcsik, Miroslaw Baka och Tibor Gáspár, filmfotografen Gábor Medvigy samt producenten Péter Miskolczi.

 

SAMMANFATTNING
Det här är mitt första möte med Attila Janisch, även om jag länge varit nyfiken på honom och hans filmskapande. Och jag hade nog, ärligt talat, förväntat mig en intensivare upplevelse än den lågmälda, sävligt berättade mardröm jag serverades.

Dock var det inte utan positiva upplevelser. Huvudpersonen accepterar de underliga och oförklarliga händelser hon utsätts för med ett stoiskt lugn (och ett enda ansiktsuttryck) som först får mig att misstänka att hon går på droger, men som – efterhand filmen går – faktiskt bidrar till både stämningen och (misstänker jag) filmens själva poäng: Det som händer, händer. Man kan inte undkomma sitt öde.

Trots filmens relativt korta speltid på bara lite mer än en timme hinner Janisch med många, långa sekvenser utan dialog som säkert kan upplevas som tråkiga, men som i sig är mycket talande. En scen med en man som blir överkörd av bussen föregås av en lång sekvens som visar bussens sovande passarerare och bussen som kör genom regnet nattetid. Det är stämningsfullt och skapar en mängd inre bilder som gör scenen personlig för just mig som tittare. Jag kan nästan känna doften av regnet och den svala nattluften mot ansiktet.

Men vad handlar det om, då? Filmen baseras tydligen på novellen THE BUS av Shirley Jackson och då jag inte har läst den, går det inte att göra några större jämförelser, annat än via sammanfattningar av storyn, som på det stora hela taget verkar vara densamma: Kvinna kliver på buss. Hamnar i gränslandet mellan dröm och verklighet…

Jag skrev att filmens poäng var ”det som händer, händer”, och att man inte kan undkomma sitt öde. Man kan också tala om tidens oundvikliga gång. Ett smycke spelar en viktig roll i filmen och får här symbolisera människans envisa kamp mot åldrande, mot förändring, mot det oundvikliga slutet. Kvinnan är vid flera tillfällen nära att mot sin vilja bli av med smycket eller få det förstört, men det är först när hon frivilligt lämnar det ifrån sig som hon finner den ro hon söker genom hela filmen. Lite som i JACOB’S LADDER, där huvudpersonen – spelad av Tim Robbins – plågas av demoner tills han, liksom kvinnan i LONG TWILIGHT, slutligen accepterar och omfamnar sitt öde. Slutet i denna film är dock svartare än i JACOB’S LADDER, vilket får illustrera skillnaden mellan amerikansk och ungersk filmtradition samt poängen med att – om man nu måste välja – ändå stoppa LONG TWILIGHT i DVD-spelaren.

 

 

Tre saker jag lärt mig efter att ha sett LONG TWILIGHT:

  • Somna inte på bussen!
  • Acceptera det oförklariga!
  • Bråka inte med ödet!

 

Tre saker att se fram emot i filmen

  • Mari Töröcsiks enda ansiktsuttryck!
  • Östeuropa!
  • Känslan av att inte riktigt förstå, men ändå gilla…

 

”Lågmält ungerskt obehag!”

 

Ett STORT tack till Njutafilms för recensionmaterialet!

 

 

GORE……: 0 / 5
HUMOR…..: 0 / 5
SEX…….: 0 / 5
SPÄNNING..: 3 / 5
VÅLD……: 1 / 5
STORY…..: 4 / 5

 

 

SCREENSHOTS

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT

LONG TWILIGHT


1 kommentar so far
Lämna en kommentar

Låter ju som den måste ses bara för att få sig till livs lite östeuropeiskt vemod.

Kommentar av Tove




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s