Titel: THE SEVERED HEAD NETWORK
Genre: Arthouse, Kortfilmer
Regissör:
- Tommy Biondo
- Quinn M. Botthof
- Jason Christ
- Aaron Crozier
- Chad Eivins
- Eric Stanze
- Stephen M. Lashly
Skådespelare:
- Eric Stanze
- Robert Daley
- Tommy Biondo
- Eli DeGeer
Produktionsår: 2000
Förpackning: 1 DVD Disc Keep Case
Speltid: 1 tim 44 minuter
Textning: Ingen
Tal: Engelska
Extramaterial:
- Musikvideos
- Behind The Scenes
- Kortfilm
- Trailers
- Gallery of abstraction
Distributör: Wikcked Pixel Cinema
Butik: Wicked Pixel Cinema
UPC-kod: 79059433742
Skribent: Amanda Engrström
HANDLING
Vomire – 6 min (reg. Chad Eivins)
Filmen inleds med en fladdrande och stillsam animation av en ängel till metalliska insektsljud. Följer gör ett kort stycke experimentell film som fokuserar på den hypnotiska effekten. Statiska byten mellan klipp ifrån en kille utklädd till pumpa som juckar mot ett träkors, teckningar av enhörningar och scener från slakteriarbetare som hanterar högvis med slemmiga koinälvor varvat med psykadeliska datoranimationer. En visuellt vräkig upplevelse till vaggande och repetativ musik som väcker olustskänslor.
Faith in Nothing – 7 min (reg. Eric Stanze)
Kvinna och man sitter i ett vardagsrum, mannen försvinner, kvinnan dansar euforisk magdans i antal minuter och tar av sig kläderna. Väldigt ivrigt redigerad och i nästan varje klipp används effekten där bilden suddas ur fokus vilket jag antar ska ge en drömsk touch.
Detta är kanske den mest pretantiösa av kortfilmerna, jag har verkligen inget emot pretentioner men dessvärre lyckas filmen inte vara tillräckligt estetiskt tilltalande eller genuin för att man ska kunna smälta det. Istället för en sensuell och sugande upplevelse känns det mest som en meditationsvideo med bröst i.
Satisfaction – 21 min (reg. Tommy Biondo)
Filmen föreställer ett par alldagliga kärlekskranka ungdomar(killen är Biondo själv) som har sex i ett sovrum av slaget tonårsrum. Längre in i filmen får man reda på kvinnans olyckliga förflutna med en sadistisk pokjvän som våldtagit henne och hur detta odlat fram dolda mörka sidor hos henne.
Till en början är filmen inte speciellt tilltalande och det känns väldigt spelat men ju mer involverade karaktärerna blir i sexakten ju mer övertygande känns filmen.
Trots att det hela är ganska fult på ett amatörporrmässigt vis så blir det inte vulgärt utan snarare ärligt och inlevelsefullt. Det finns ett sadistiskt klimax men ingenting en gorefantast skulle höja ögonbrynen inför.
Hela filmen är smakfullt tystad av lugn ambient vilket minskar risken att filmen uppfattas som pornografisk.
Unwanted – 4 min (reg. Todd Tevlin)
Musikvideo för bandet Purple Screwdriver.
En kille springer omkring med ett vapen och är frustrerad, det ser ut som att han springer ifrån något, men vad? Kameran åker bergochdalbana, bilderna växlas frenetiskt och det är myrornas krig. Allt till testosteronstinn industriell musik. Om ni har sett den där propagandavideon om nedladdning som brukar spelas i början av en film (you wouldn’t steal a car? …osv) så har ni en ungefärlig uppskattning om hur den här filmen är. Det här är nästan exakt samma sak, både i soundtrack och foto fast utan piratkopieringstemat.
Victim – 5 min (reg. Jason Christ)
Victim visar de sista minuterna i ur en slasherfilm, de flesta offren har dött, en panikslagen flicka är kvar och ropar efter hjälp. Bilden är becksvart med höga kontraster så man ser nästan ingenting utom enstaka ljusglimtar i vitt skapade av eld eller månsken. Effekten är väldigt tilltalande för nyfikenheten och ger filmen ett visuellt uttryck som får den att sticka ut i samlingen. Musiken är klassisk rysarmusik som är mer stämningshöjande än experimentell eftersom temat är en sorts lek med typiska teen slashers. Tyvärr drar skådespelarna ned filmen rejält när de väl öppnar munnen och det märks att det inte är ironiskt menat, Victim hade verkligen kunnat vinna på att skippa dialogerna och satsa på att fortsätta vara subtil i sitt uttryck.
Sedgewick – 22 min (reg. Stephen M. Lashly & Quinn M. Botthof)
Sedgewick handlar om en gammal gubbe som segar fram i en händelselös vardag. Genom att leva sig in i sin livliga fantasi lyckas han gång på gång fly
tristressen såpass att gränserna mellan dröm och verklighet suddas ut. Triggad av saker Sedgewick hör på radio och tv spelas galna och komiska scenarion
upp i hans huvud där han är medspelare. Absurdum är ett faktum; knarklangare glider omkring i pinstripe kostymer, barn hemsöks av onda clowner, butikspersonalen blir jagad av en hjort med hagelgevär och allt smälts samman med vardagsmiljöerna i surrealistisk anda. Jag skulle nog kalla det här den bästa utav filmerna, den är lekfull och underhållande på ett udda sätt som för tankarna till Evil Dead triologin, särskillt sekvensen med mördarhjorten!
Sedgewick skiljer sig mycket från de andra filmerna genom att använda filmisk musik och skådespeleri men lyckas ändå vara den mest intressanta rent
experimentellt!
Liontown – 10 min (reg. Aaron Crozier)
En musikal som handlar om människor i mössor med djuröron som sjunger gällt och falskt om staden Liontown. Jag förstår verkligen inte den här filmens plats i samlingen och den är helt otittbar. Förmodligen ska det här föreställa någon sorts humor men jag tror skådespelarna hade betydligt roligare åt det hela än någon tittare, för mig var det här skräck i dess sanna bemärkelse dock inte på det sätt man hoppas på. Blir lite blod på slutet ifall man orkar ta sig igenom allt.
Curveball: Pile of Junk – 7 min (reg. Jason Christ)
Det här är en typisk metal musikvideo med bilder av industriområden, tuffa karlar som tappar vettet och bandet själv som står och öser på med långa hårmanar. Curveball är den snyggaste av filmerna i musikvideostil även om det inte är en speciellt unik upplevelse. Fans av den här genren av musik lär inte bli besvikna.
Fortsätt läsa THE SEVERED HEAD NETWORK
SKRÄCKFILMSBLOGGEN 